Kärlek

Jag har lite olika projekt på gång här hemma som har sin innebörd i kärlek. Men när jag städade kontoret hittade jag (eller den var aldrig försvunnen) den underbara lilla Äktenskapshandboken vi fick vid vårt bröllop av toastmadame Eva. I den fanns en liten seriestrip om mig och David. Sötaste! Nu åker den upp på väggen i sovrummet.

Ho ho my deer - nu med ljud

Untitled from Ulrika Lassing on Vimeo.

Ho ho my deer

Städar kontoret, eller det rum som just nu går under namnet "Rummet som Gud glömde!" Jikes säger jag bara, finns ingen hejd på alla prylar som trängs där inne just nu, men ordning ska det bli om det så är det sista jag gör. Ut med allt, för att sen plocka tillbaka det på rätt ställe :)

Men fördelen när man städar är ju att man hittar en massa roliga saker. Jag hoppas att mina medskapare inte misstycker, men här kommer i alla fall en produktion som gjordes under universitetstiden. Uppgiften var att på ett bra sätt visa hur tid förflyter, i filmsamanhang alltså.

Sen var idén kom ifrån är det än idag ingen som riktigt har koll på :)

Denna underbara film tillägnas Eva, eller huvudskådisen, som fyller år just idag!




tyvärr funkar inte ljudet eftersom det är upphovsrättsskyddat - men jag skall fila lite på detta så ser vi om vi kan få till det ändå :)

Isvackert

Nu är det kallt igen, men de senaste dagarna har varit fantastiskt vackra - både på dagen och på kvällen. På kvällarna har ju månen varit helt magnifik med sin fyllighet och sitt ljus som lyser klarare än den bästa strålkastare. Trots att jag alltid brukar sova dåligt vid fullmåne, är jag mer utvilad än på länge. Det tackar vi Ruth för :)

Maränger

Jag har börjat vara mer och mer i köket, dels för att Ruth tycker det är roligt att kolla när man håller på med bunkar och pryttlar och när det låter en massa, men även för att jag skall försöka börja lära mig att laga mat.

Nu vet jag inte om maränger räknas till mat, men det var första gången så det var ett litet experiment. Inte särskilt svårt, men kanske en utmaning när man skall mata Rutan samtidigt. Ja, goda blev de i alla fall (alldeles sega inuti) och ganska fina också :)

Länklista

Här hittar jag mina favoritlänkar

Bygghemma - renovera mera
Designbutiken - möbler på nätet
DIYideas - Do it Yourself
Drytrend - allt för badrum
Inredning etc - Inredning på nätet
Isa Form - illustrationer
MoMA - Museum of Modern Art
Skarp kalligrafi - textbrädor
Twig and Thistle - Do it Yourself
Skönt hemma - före och efter-tips

Nytt smeknamn: Dymo-Ullis

Kärt barn har många namn, vill jag tro i alla fall, och lägger mitt senaste smeknamn till högen; Dymo-Ullis. :)

Det var Lisa som önskade några etiketter till brevlådan vid det nya hemmet och eftersom jag nästan inte har något kvar själv att sätta etiketter på (bara liten överdrift här) så är det självklart att man ställer upp. Och det var då givetvis Lisa som gav mig mitt nya smeknamn.

Den här underbara retromaskin (i nyproduktion iofs) är helt fantastisk, gör mycket snyggare etiketter än de nyare varianterna med plastlappar och "platt" text. Köpte min första för fem år sen när jag hade tänkt att ha den till våra bröllopsinbjudningar. Gav upp den idén när jag insåg hur många inbjudningar vi skulle göra och att jag antagligen skulle få dymo-arm av detta projekt.

Hemskänkt

Jag vet att vi har mycket fina saker hemma, mycket av det kanske nästan oanvänt, men passar liksom inte riktigt. Med det sagt innebär det inte att det som inte passar oss är en skatt för någon annan och att det är ok att ge bort något som man har hemma till någon speciell person i present. Tänk så många barnfamiljer som har hur mycket leksaker och andra attiraljer hemma, kanske oanvända eller knappt, och skulle kunna gå på kalas och ge bort en rolig leksak som legat i lådan hemma. Måste det vara nytt?!

Nej, det måste det inte. Två av mina kollegor, Josefin och Tobias har skapat sidan Hemskänkt.se vilket innebär att man tar något fint man har hemma, slår in det och sätter en hemskänt-etikett på och ger bort. På detta sätt vet den som får gåvan att man är en del av en rörelse, ett sätt att ta bort lite av slit-och-släng tänket och faktiskt börja värna mer om det vi redan har.

Med det sagt, gå in på sidan och beställ dina etiketter NU!

ps. sidan är visst under pågående uppbyggnad, ni kan se den men vissa grejor funkar inte fullt ut - men håll utkik.

12 timmar

I natt sov Ruth från kl. 20.05 till kl. 08.00. Inte ett ljud på hela natten och hon skrek inte, sa inte ett pip när vi lade henne, hon bara pratade med sig själv en stund sen sov hon!

Det här känns helt overkligt. I helgen är vi hos farmor och farfar i V:a Ämtervik för eldprov hur det blir att sova på annan plats i resesängen. Kommer gå hur bra som helst tror jag.

Renovering

Snart är det dags att börja planera inför fortsatta renoveringen av huset. Först på listan är hall och vardagsrum, som mer är kosmetiskt än något annat, det innebär visserligen byte av tak och golv, men det är ju gjort ganska snabbt (relativt sett i alla fall).

Sen till sommaren kommer något av de lite större projekten att påbörjas. Ge huset nya skor. Detta innebär att dränera runt hela huset och isolera utifrån. På detta sätt säkerställer man att huset blir varmt och det kommer inte vara några problem att bo i källaren, vilket ger oss två rum till i källaren som blir beboeliga.

I framtiden ser jag att det blir ett perfekt ställe att inhysa barn och stökiga män som vill kolla fotboll och eventuellt ett större gästrum. I och med att det kommer finnas toalett där så blir detta alldeles utmärkt.

I samband med omdräneringen skall ny och större altan byggas, uterummet skall göras om utifrån de nya förutsättningarna. Planen är även att så småningom byta alla fönster och installering av ny ytterdörr kommer att ske när vi gör om i hallen. På så sätt slipper vi den innedörr som nu tar upp en massa plats, även om den fyller en funktion.

Hmm... ja vi börjar väl så ser vi om vi är färdiga hösten 2016 ;)

Nytt schema

Från och med i natt sover nu Ruth 12 timmar per natt. Jo, man tackar!

Lite rund i kanterna

För ett halvår sedan hade det satt igång. Det började kännas i magen att nånting var på gång och det ville helt enkelt inte ge med sig. Aldrig förr har vi väl längtat efter något så mycket och helt otroligt hur fort 9 månader väl gick. Kanske just för att man räknade veckorna och arbetade samtidigt så det kändes som måndag, fredag, måndag, fredag och däremellan fanns inget - tiden bara rusade iväg.

Jag kan villigt erkänna att jag saknar min mage, att vara gravid, det var helt fantastiskt, kanske just för att jag aldrig mått så bra. Visst det var tugnt och man fick aldrig sova en hel natt och springa på toaletten stup i ett för alla falsklarm - men på det hela taget - fantastiskt!

Kanske var den sista månaden extra speciell för då växte magen som aldrig förr och jag trodde nog att magen inte skulle växa så mycket mer efter sjunde månaden, då jag tyckte jag var jättestor. Aj så fel jag hade, i slutet var jag rejält otymplig och låg mest på gräsmattan medans min man serverade mig Calippo - som sig bör helt enkelt.

Jag saknar lite känslan av att alltid ha någon med mig, att känna hur det sparkade i magen, men vad som är ännu mer ofattbart är ju att den varelsen som nu sitter bredvid mig faktiskt var den som sparkade från insidan!

Jättemagen. Och här är det ändå 13 dagar tills hon valde att komma ut :)

Besök

Ibland får vi besök utanför fönstret. Kan inte var lätt åt de små liven när det är sånt busväder.

Glitter

Vår dotter har de vackraste ögonen. De glittrar av glädje och bus varje dag.

Lite närmre

Hade nästan glömt bort hur roligt det är att fota med macroobjektiv. Allt blir så nära (uppenbarligen) men också väldigt abstrakt.

Underbara tulpaner från Bea och Christian

Rivningsprojekt

I år (läs förra året) fick jag och Rutan faktiskt till ett pepparkakshus. Det tar inte många minuter att sätta ihop en färdig del och dekorerandet togs inte till några svindlande höjder så jag tänker en halvtimme och några brännblåsor senare så var projektet klart.

Porschen fick agera rivningskula idag för vi orkar inte vänta på att Knut skulle skövla julen ut!

Anna Wahlgrens Sova hela natten del II

Så, hur gör man då för att få sitt barn att sova hela natten - lätt som en plätt!

1. Först bestämmer man sig. Som mamma och pappa bestämmer man sig för att bli förälder, att nu är det vi som bestämmer hur vi skall fungera som en familj. Som dina föräldrar vet vi vad som är bäst för dig - och det är att sova. Vi älskar dig och därför låter vi dig sova.

2. Sen surfar man nätet, det finns en uppsjö av tips och trix för att få sina barn att sova; får de tillräckligt med mat, är de trygga, har de ont i magen, 5-minuters metoden, sova hela natten-kuren - ja det finns något för alla smaker. För oavsett hur mycket jag än säger att AW:s Sova hela natten verkligen fungerar (och nej jag är inte sponsrad bara utvilad) så kommer det inte fungera för dig om inte DU tror på det. Så du får själv välja det som passar dig och ditt barn.

För oss var femminutersmetoden inget alternativ. Denna metod går ut på att barnet skriker i fem minuter, sen går man in och tröstar, skriker fem minuter osv. tills det somnar. Eftersom Ruth egentligen inte har skrikit så mycket sen hon föddes, kändes det jobbigt att använda oss av ett alternativ där hon nu skulle skrika (förutsatt att hon inte skulle till att somna direkt). Vi har vänner som använt denna metod och det funkade jättebra för dem, så som sagt det finns många olika metoder.

3. Vi bestämde oss för att läsa på mer om Sova hela natten-kuren. Jag surfade på AW:s hemsida, läste alla artiklar och försökte skaffa mig en så objektiv uppfattning som möjligt. Ibland kändes det som att läsa propaganda, stycke efter stycke om barn som nu sover, för inte kan det väl vara så lätt att få sitt barn att somna. Efter att ha pratat med Johanna (se tidigare inlägg) så kände jag att funkar det för henne så kan det funka för mig. GAME ON!!!

4. Vi beställde boken och när den kom så köpte vi (läs jag ;)) överstrykningspennor och små klisterlappar för att komma ihåg viktiga stycken. Jag tog fram ett post-it block och skrev positiva affirmationer till oss själva, varför vi genomför denna kur och roliga små saker bara som kan vara bra att titta upp på om det skulle till att kännas jobbigt.

5. Både jag och David var överens - det här gör vi tillsammans. Vi tror på detta och vi gör detta för vår dotter och vår familj. David läste lika mycket som jag, och när vi väl bestämde oss för att påbörja detta, bestämde vi att jag skulle ta de första nätterna, då man skall vara beredd hela tiden för att befästa det nya mönstret. Eftersom jag inte skulle sovit ändå om David hade varit uppe, var detta det bästa alternativet. David sov på soffan, fick ta Ruth på morgonen och det funkade finfint.

Vi bunkrade upp med gott för mig att äta, fixade med en fåtölj nära hennes rum och eftersom vi har tv-rummet precis bredvid hennes rum, kunde jag titta på deckare hela natten - what's not to like! Det var riktigt mysigt och gjorde det till en positiv händelse, snarare än en jobbig. Klart att hon kommer att skrika, men nu har jag verktygen för att hantera det och jag vet bäst - för jag är hennes förälder.

Sova hela natten-kuren skall inte ses som en metod utan som en process, där man kanske måste förändra längs vägen, men det som räknas till kuren är först fyra nätter som sätter det nya sovmönstret och en uppföljningsvecka där man verkligen skriver det i sten :) Man gör upp ett eget schema, där man utgår från att ett barn (i det här fallet 5 mån) behöver sova ca 15 timmar per dygn. Sen lägger man in mattider och dagsvilor utifrån det. När man har bestämt hur schemat ska se ut, då ska man INTE förändra detta under själva kuren. Märker man att det kan behöva förändras gör man det efter genomförd kur, om det inte visade sig vara helt uppåt väggarna. (Vi hade lagt in en vila för mycket så andra dagen tog vi bort den utan problem)

KUREN
Kuren går ut på att man ser till att barnet sover i sin egen säng, i sitt eget rum. Det skall vara helt mörklagt (nya supergrannarna Marcus och Lenas sopsäckar gjorde susen första natten), svalt i rummet på gränsen till kallt. Sen går man tillsammans in i rummet, där lamporna är tända, sen ser man till att barnet kiknar av skratt - skrattet till go'nattet. Då går barnet och lägger sig med en positiv känsla och det kan vara svårare att börja gråta om man har fullt av skratt i kroppen. Sen lägger man barnet tillrätta, den andra föräldern släcker ner och går ur rummet.

Sen börjar man "buffa" i rumpan. Det känns som att man gör HLR i rumpan :) (En del tycker att detta verkar brutalt, har jag läst, men då har de uppenbarligen aldrig gått med sitt barn på en ojämn grusväg, då kan man börja prata om brutalt ;)) När hon blir lugn, går man ur rummet och använder en ramsa. Vi använder oss av Go'natti med sig sov så gott. Här gäller det att man är bestämd, att man varierar tonfallet utifrån vad man vill förmedla. Det är ramsan som skall vara det som får henne att somna tillslut, man buffar inte ett barn till sömns, det förtar hela processen.

Börjar hon skrika igen, då ramsar jag igen, och märker jag att hon är otröstlig, går jag in, lägger till rätta och buffar henne lugn för att ramsandes gå ur rummet igen. Man pratar absolut inte med barnet. Hela processen handlar om att lära barnet att på natten händer ingenting - absolut ingenting. Börjar man prata med barnet kan det få för sig att nu är det grejer på gång dags att pigga på sig.

Så håller man på hela första natten och även andra om det behövs, men redan andra natten märkte vi stor skillnad och hon sov längre perioder och blev lugnare i sina skrik. Jag tänkte hela tiden; "Vad vill hon säga? Vad skulle hon ropa nu om hon var tre år och kunde använda ord". AW menar att tar man upp barnet är allt arbete förgäves, man kan till och med byta blöjor i sängen i mörkret om det skulle behövas, och för oss funkade det att inte ta upp henne när hon grät.

Men - här gäller det att ha en stöttande partner. David kom och kramade mig, sa att jag gjorde ett bra jobb när jag tappade modet och bara ville gå in och ta upp henne, krama henne och låta henne sova bredvid mig för alltid. Men som vi hade bestämt tidigare, det är för hennes eget bästa hon får sova själv och hela natten. Hade jag varit helt själv vet jag inte om jag hade klarat det, man behöver någon som bekräftar att man gör rätt, för hur mycket man än vet att det är för sitt barns bästa - finns det ingen som tycker om när de är ledsna!

Redan tredje natten somnade Ruth efter åtta minuter och sov i elva timmar utan att vakna eller att behöva mat. Inte utan att man blir troende - beroende på vad man nu vill tro på :)

Nu är det jag som predikar denna metod, för efter två veckor sover Ruth bättre än någonsin och vi med. Jag sa till min BVC sköterska, som aldrig nämnt denna metod men dock 5-minutersmetoden, att har du någon som vill sova så får de gärna ringa mig om de har frågor - jag svarar mer än gärna. MER SÖMN ÅT FOLKET!!!

Anna Wahlgrens Sova hela natten del I

Vi eftersökte boken Sova hela natten på Facebook och så här nu i efterhand har vi fått många frågor av vänner kring hur det fungerar och OM det fungerar. Därmed tänkte jag sammanfatta de två senaste veckorna och faktiskt tiden innan det för den som är intresserad.

Att inte få sova är en beprövad tortyrmetod och varför det skulle vara mer ok för småbarnsföräldrar att inte få sova än för tortyroffer är för mig svårförståeligt. Det är rent ut sagt skitjobbigt att sova en till två timmar i taget i månader i sträck och för att inte tala om att amma hela nätterna igenom. Självklart går det, det finns inget alternativ, men det tär på en och glädjen över att ha blivit mamma försvann lite i och med den totala utmattning som infann sig.

BVC säger att alla barn behöver olika mycket sömn och det är naturligt att de vaknar ofta, men jag har inte kunnat få någon förklaring till varför det är naturligt att de vaknar hela tiden!

Jag har från början lagt alla känslor i två olika fack, det ena som innehåller det som är jobbigt, det som inte känns helt ok och det andra med den fantastiskt, underbara glädje och oändlig kärlek som jag nu känner inför min dotter. Men jag kände mig uppgiven. Varje eftermiddag började kännas ångestfylld då man inte vet vad kvällen har att erbjuda, sover hon, kommer hon vara vaken, kommer hon vara ledsen, glad - vad, vad, vad?

Allt som oftast somnade hon vid åtta bara för att vakna ca 45 minuter senare och skrika hysteriskt. Vi kunde inte trösta henne i sängen och det enda som hjälpte, vad vi visste då, var att ta upp henne. Efter ett tag kunde vi inte ens söva henne på kvällen utan vi fick lägga oss med henne, jag först och ammade till sömns och sen tog David över och egen tid existerade inte. När morgonen kom var jag ofta helt slut, men det gick på något sätt ändå, det måste det, och Ruth har på dagarna alltid varit på strålande humör så det har ändå varit så mysigt.

Jag har känt mig närvarande, men ändå inte...

Strax innan julen stod för dörren kände vi att det här går inte. Det blir inte bättre och att det skulle rätta till sig av sig själv verkade ju inte hända. Snart sex månader gammal och sover inte ordentligt. Vi ansåg inte att det var att hon var otrygg för hon sov inte bättre med oss bredvid sig utan alla tre sov helt uselt och hon var inte hungrig hon bara ville använda mig som en jättenapp.

När vi var i Norge i oktober, hos Linda och Daniel, berättade de om Sova hela natten. Anna Wahlgren har jag hört talas om innan och sa att "ja hon är ju lite kontorversiell" utan att egetligen veta varför jag sa det. Det är vad andra sagt, det är inte baserat på min egen uppfattning. Vad jag har förstått så är det för att hennes uppfattning är att små barn sover bättre på mage än på rygg, men även det är otroligt individuellt från barn till barn.

I alla fall, min svägerska Hanna sa att hennes kompis Johanna hade testat denna kur (som AW kallar det) på sin dotter, sovandes på rygg, och det hade fungerat perfekt. Jag ringde Johanna, som jag träffade när vi var i Cannes 2009, och frågade henne om hur jag skulle kunna gå tillväga. Jag surfade på AW:s forum och beställde boken och lusläste.

Halva boken handlar om varför barn skall sova, om attityden till självklarhet att på natten sover man, inget annat och helt enkelt handlar om att bygga upp förälderns självförtroende. För det behövs! Du sitter inte med boken i handen när ditt barn sover bra eller om du är utsövd. Du sitter med boken i handen för att du inte vet vad du skall göra härnäst!

Och självförtroendet är kört i botten, man behöver veta att det man gör gör man för att man älskar sitt barn, för att man vet vad som är bäst för sitt barn och att det är jag som är föräldern. Jag tycker personligen att det är fel att tro att mitt barn själv vet hur det är att leva i denna nya värld och att det är mitt barn som bestämmer hur vår familj skall leva. Självklart sätter vi vår dotter och hennes behov främst i alla lägen, men hon behöver sömn och det är det vi ger henne :)

Jag har surfat runt på andra forum, såsom Growing people och Familjeliv, efter tips på hur man kan få sitt barn att sova lite bättre och det är helt otroligt vad folk är snabba på att kritisera varandra och "veta bäst" när det kommer till att vara förälder. Kastar skit på desperata mammor som bara vill ha hjälp och råd - sånt gör mig så förbannad.

En del anser att bebis absolut inte kan sova i eget rum, eller en hel natt för den delen, och att de kommer känna sig övergivna om de inte får sova mellan föräldrarna - enligt mig är detta bluff och båg och är ett sätt för en mamma, eller en pappa för den delen, att känna sig behövd. Man gör sig själv och sitt barn en björntjänst om man gör sig oumbärlig. Hur skall någon annan kunna få vara nära min dotter om det bara är jag som duger?

Det som har visat sig är, att vår dotter sover hela natten, utan att behöva äta (fransmännen säger att barn inte skall äta på natten ens från födseln, då det skadar deras lever) nu är mycket piggare på dagarna, lugn och leker fantastiskt. Hon äter en massa och mår allmänt gött. Vi mår fantastiskt!

Hur gör man då? Fortsättning föjler...

Helt vanlig fredag

Här på Löfnäs, i de lite finare kvarteren, innebär en helt vanlig fredag att man dricker Champagne till tacosen. Eller så var det helt enkelt så att den fina flaska jag fick i 30-årspresent av bror och svägerska nu fick stå för firandet av att Ruth sover mer än 11 timmar per natt! Bea och Christian kom till oss så de fick vara med och fira.

Fler nyårsbilder

Tyvärr vaknade Nellie av alla smällare på nyår så Victoria och hon höll sig inomhus vid tolvslaget. Så gjorde även Linda och Edvin, men vi andra trotsade kylan och såg på när andra bokstavligen sköt upp sina pengar i tomma intet. Några hus bort såg vi en underbar Himmelslykta sväva upp, så mycket bättre idé och låter inte en massa heller. För raketer är inte särskilt miljövänligt och bara skräms. Pratade med Cicci och de hade samma tanke och hon hade faktiskt sett dem på Netonnet - 10 pack för 149 spänn det är vad jag kallar ett fynd! Sådana får det bli, antingen till nästa nyår eller varför inte en helt vanlig fest :)

Nyårsafton

I år firade vi nyår hemma hos oss med goda vänner. Linda, Daniel och Edvin var här från Norge, Anna och Mark kom från Sunne (dock utan Valentin, men med bebis i magen) och Victoria, Kristian och Nellie som också bor på Hammarö. Vi hade delegerat så alla ansvarade för var sin maträtt, i alla fall vad det gäller idéerna, och så handlade vi tillsammans. Som småbarnsföräldrar gäller det att göra det så enkelt som möjligt och det är mycket roligare att laga mat tillsammans.

Dukningen stod vi för, i år blev den mycket enkel pga tidsbrist. Hittade superfina julkulor i alla kulörer på Lagerhaus. Lämpligt nog till halva priset och de fick helt enkelt bli dekorationen. Hade gjort menyer och placeringskort på datorn, men skrivaren vägrade samarbeta i sista stund så det fick bli en hjälteinsats av min Dymo som numer går varm och sätter etiketter på det mesta :)

Vi hade fått låna en underbar linneduk från Davids mormor. Jag har ärvt flera dukar av min mormor, men de är fortfarande i Bohuslän så det här blev en finfin lösning. Jag känner att jag skall definitivt se till att införskaffa vita linneservetter för det gör så himla mycket för en dukning, och det är fantastisk kvalitet.

Meny: Förrätt Fyllda avocadohalvor med räkor och annat gött Huvudrätt Ädelostspäckad oxfilé och potatishalvor med creme fraîche, timjan och parmesan och ugnsgratinerade tomater. Efterrätt Mangomousse med exotiska frukter

Det var en mycket lyckad kväll, barnen sov och David höll låda efter några glas rödvin. Det slutade med att vi alla skattade så vi grät och Mark till och med behövde ta av sig glasögonen och torka tårarna i sann gôbb-anda. Bra början på ett gott nytt år!

Världens finaste Ruth

Gott Nytt År!

2010 var ett händelserikt år. Vi fick Ruth och många av våra nära vänner fick också barn. Under 2010 känner jag att jag la alldeles för mycket energi på människor som inte skulle fått det och det är därmed ett av mina förhoppningar inför 2011 (ingen idé att avge löften) att fokusera på rätt saker och människor. Jag skall uppmuntra och glädjas med min familj och mina vänner, peppa och stärka de som behöver det - det kommer göra mig mycket lyckligare!

Fram för möten med gamla och nya vänner - 2011 nu kör vi!!!


Foto från en av Rutans och mina promenader